Ja, som sagt. Jag har ridit Ritmico!
I lördags satt jag upp efter att han blivit longerad som vanligt. Han var lite spänd över att röra sig med en ny ryttare på sig, så det blev lite ofrivilliga tillfällen då han travade iväg, men efter ett tag lugnade han sig.
Han hade ju även haft sin vilodag dagen innan så han hade lite extra energi.

På söndagen började jag med att åka till Sollentuna och sko två hästar och sen direkt till stallet för att rida igen.
Den här gången gick det betydligt lugnare och han gick med sänkt huvud och kändes jätte bra.
Men det var först igår som jag kände att han var så lugn och fin att jag provade rida honom i trav.
Och jag tror jag travade runt med världens bredaste leende på läpparna. Vilken trav!!!!
Det kändes som att jag aldrig skulle komma ner igen mellan stegen, han bara svävade fram, avslappnad och mjuk.
Hade kunnat sitta där hela kvällen...
Och fortfarande när jag klev innanför dörren hemma gick jag på små rosa moln, medan Fredric bara skakade på huvudet och försökte härma mitt breda smile