Vilken vecka. Sommaren har äntligen slagit till med full värme. Va härligt det är nu innan broms och knott har vaknat ordentligt. Vår och soliga höstdagar är nog bäst om man ser till hästarnas bästa. Men ser man till sig själv så kan jag bara erkänna att jag älskar sol och värme.

Landet är färdigsått och klart. Morötter ( sommar- och höst), rädisor, rödbetor, gurka, sallad, dill och sockerärtor. Har även paprika och tomat som hunnit bli ett par dm höga, och så har vi gjort ett nytt jordgubbsland.
Nu är det "bara" 80kg? potatis som legat på groddning som ska ner i jorden...

Semilla har nu under helgen varit i högbrunst vilket kändes lite extra roligt då hon aldrig tidigare visat något.
Var lite spännande med två "oskulder" med hur de skulle bete sig, men Onis kunde inte uppfört sig bättre.
Vilken gentleman han var!
Han höll på att lukta och smaka på Semlan hur länge som helst, så till slut var det nästan så Semlan själv blev lite otålig till att han aldrig klev på.
Men även den akten gjordes lugnt och smidigt.
Så nu håller vi tummarna!

Även Mantua gick in i brunst ikväll. Hon fick hälsa på Onis och brunstade men inte tillräckligt mottagen, så hon blir nog lagom att betäcka på tisdag.
Har hjälp av mamma då hon är ledig då. Först ska vi in till Ackis med Robin ( käkkirurg och logoped) och sen blir det till att testa märrar.
Det skulle ju vara helt underbart om båda tar sig nu direkt och hoppas på att de fölar ganska samtidigt oxå.

Efter två timmars strul med datorn orkar jag inte skriva något, men ni kan hålla tillgodo m bilder på vackra Onis.
Återkommer...
         

Nu har vi provat på även galoppen på Harry, och han fortsätter att sköta sig lika bra  .
Det enda är väl kanske att handbromsen ligger i även där, men som sagt, han är ju bara riden en månad, så rätt va det är så släpper väl den.
Om jag börjar tänka efter har nog alla nyinridna hästar haft handbromsen i ett tag innan det släpper.

Men jag kan inte vara mer än nöjd med Sarahs arbete av honom!

Igår åkte vi till Uppsala och inskaffade nya husdjur som just nu bor i ett par pallkragar i köket!
18st är dom i olika färger och SÅÅÅ söta.
Robins heter Filippa, Kimpas heter Markolio och Sean Banan och "min" heter Tant Brun.
Får se om resten får några namn, det är lite svårt när man inte ens vet könen än...
         

De är av rasen Orpington och kommer att väga ända upp till 4,5 kg!
Bra äggläggare, ruvare och så får vi lite tuppar att äta...
Men visst är de väl söta nu när de är så små. De är en vecka just nu.

Sen fick märrarna gå ut i beteshage för första gången i år. Det har inte gått att släppa dom tidigare pga att det har regnat så in i hel_ete så varje steg de tagit skulle lämnat dm djupa hov-avtryck.
Oj va glada de blev!
 

Och Mantua måste ju alltid springa när det är något hon är nöjd med, men jag vilar gärna blicken på henne!
         

Blev upphämtad i stallet av min lärare/mentor när jag nästan var klar med mockningen på morgonen.
Han hade fyra skoningar som han ville ha lite avlastningshjälp med i Stockholmstrakterna.
Gjorde upp en liten deal att jag skulle få 100 stycken hagstolp som betalning för arbetet. Han har avvecklat med hästar hemma hos sig och tagit bort alla hagar, så det fanns massa fina åttkantiga stolp med hållare som jag kunde ta över, och det är verkligen något jag är i behov av. Hade tänkt köpa massa nya, men nu slapp jag det.
Stonas hage är inte rolig efter vintern, de förvandlas alltid till bävrar på senvintern, trots att vi kör in massa granar åt dem.
Det ser ju så tråkigt ut med stolpar som hästarna knaprat på.

Tillbaka till stallet vid halv sex, böt om till ridkläder och gick till Onis hage.
Så fort han såg mig kom han i full galopp   , och lunkade snällt in i stallet för att sedan stå som en ängel på stallgången.
Helt orörlig ända tills han är sadlad och klar och vi går ut i paddocken.
Idag gick ridningen redan betydligt mycket bättre. Handbromsen var inte lika åtdragen och jag njöt av att känna hans mjuka smidiga trav.
Efter ridpasset lunkar han lika coolt in i stallet och står orörlig och lugn tills allt är klart och han får gå in på box.
Gud va jag älskar denna häst!
Jag sa till honom att jag hoppas han blir 30 år och att han aldrig kommer lämna denna gård. Den här hästen skulle jag inte kunna sälja jag inte för allt smör i småland oavsett pris.

Mantua har precis gått ur brunst, så henne tänker jag betäcka på nästa.
Ville komma igång med ridningen först på "Harry" innan han får fler "arbetsuppgifter".

Har nu under dagen känt att jag fått mammas förkylning som hon höll på med under helgen, så det blir min tredje förkylning sen påskveckan! Men jag kan trösta mig med att det här bara verkar vara en som håller på i några dagar, för mamma är redan bättre...

Igår hämtade vi äntligen hem Onis från inridningen. Även om jag saknat honom enormt vet jag att han haft det otroligt bra där han varit, och jag tror väl aldrig han varit så ren som under dessa två månader! Helt kolsvart och sidenmjuk med pälsglans?
varje gång jag hälsat på.
Det märktes att de tyckte om honom .
Kan varmt rekomendera dessa människor när det gäller inridning, vidareutbildning mm.
En mamma som är fd dressyrryttare, dottern som har meriter och tävlar upp till Grand Prix dressyr och så pappa som är veterinär med klinik på gården !

Han stod som ett ljus hela vägen hem och när han kom ut i hagen gnäggade han två ggr för att hälsa på märrarna innan han hur cool som helst ställde sig för att beta.
Lite problem hade han då han dessvärre fick ha en greengard ( munkorg) på sig för att förhindra att han glufsade i sig för mycket gräs då det inte varit allt för mycket i hans hage där han varit.
Men efter en liten stund fick han in snitsen.

Vi gjorde även iordning till kycklingarna som vi ska hämta hem på fredag/lördag nästa vecka.

Longerade Onis innan han kom in för kvällen och vilken skillnad det blivit! Så harmonisk och lugn, och man såg även att han ändrat kroppsformen lite. Bebishullet är borta och han har bytt ut det mot lite muskler.

Idag började jag med att rida Mantua, och man kan inte låta bli att skratta när man rider detta krutpaket.
Hon har blivit så mjuk och böjlig och lyssnar direkt på vikthjälperna, men så fort jag bad om att länga traven lite smällde det till och hon galopperar på stället och vevar med frambenen högt i luften.
Hon är som en bomb att sitta på, sååå känslig och pigg, men ändå räcker det med att räta upp sig så står hon på stället och springer om jag ber om det, lika som hon stannar direkt om jag vill.
Älskar denna häst.

Efter lunch så blev det äntligen premiärturen för Onis och mig.
Han stod som ett ljus medan jag satt upp och så skrittade vi några varv för att känna på varandra.
Oj, va han tänkte! Det märktes att han märkte skillnaden på ryttare. Men efter några varv provade vi även på lite trav och i första steget flög jag upp på små rosa moln. Vilken svikt och steg.
Och då var ändå handbromsen i. Det gick segt framåt, men när jag tänker efter så var ju faktiskt Mantua oxå så när hon var nyinriden, så det lär väl ge med sig.
Hur som helst är jag mer än nöjd med min kille.

Helgen har vi faktiskt klarat från regn och det är väl tur det, annars var det inte långt ifrån att jag hoppade framför tåget...
45 mm regn på 2½ dag har gjort att hagarna blivit under vatten. Till och med på åkrarna är det sjöar!
Men idag har vi haft sol och blåst så upptorkandet har satt igång igen.
Fredric till och med sparkade igång gräsklipparen efter sin vintervila för årets första arbetspass.

I går lastade vi in Fabbe i transportn och begav oss av till Täby där hans blivande hem skulle bli.
Ett jätte ställe, Såstaholm, med stora fina boxar, veterinärklinik, uppvärmt ridhus och stora fina kuperade hagar.
Vi började med att släppa ihop fabbe med sin blivande kompis, en 22-årig shettis vid namn Ajax, och det gick över förväntan.
Hur snälla som helst och började nästan gensat att klia varandra.
     
Efter ett tag släppte vi in en större ponny och även det gick helt smärtfritt.
Sen fick deras andra stora ponny komma in och det var plötsligt en liten flock på fyra hästar som fungerade jätte fint.
Deras tredje stora ponny var borta på tävling och skulle ansluta sig senare.

Idag kom Fabbe hem igen.
Någonting hade hänt när de släppte in den sista hästen i flocken. Förmodligen en stark sammanhållande flock, för alla hade i stort sett börjat jaga fabbe så pass att de hade varit tvugna att sära på dem.
Gammel mannen Ajax skulle ju dela box med Fabbe ( på 12kvm) och det var anledningen till att hon skulle låna honom på prov en vecka för att se att det fugerade, men inte heller det hade gått så bra.
Ajax var lite svullen i benen av att förmodligen ha vankat på natten, så inte heller det fungerade.

Så nu är vår fina Fabian hemma igen. Känns lite tråkigt då han hade fått ett otroligt bra hem annars.
 

Tog en kort ridtur på Mantua på fm. Såg att hon hade en trampskada på v fram, kronranden på utsidan, så någon har lyckats trampa på henne i hagen.
Inte varm eller svullen, men märkte att hon var lite besvärad av det, så det blev en kort skrittur, rengöring med galoppbandage på.

Men det blir väl bra ganska snart får jag hoppas.
Får rida Semilla lite mer...

Det är så kul när man kan fortsätta följa de häsdtar man sålt. Inte för att det är många, men jag blir lika glad varje gång jag får någon uppdatering.
Fick nu ikväll lite bilder på Jocosa som bara går från klarhet till klarhet. Hon tränas i dressyr och hoppning, samt startat några små hopptävlingar.
Hon kunde inte få ett bättre hem.
     

Onis har nu blivit riden ute i paddocken ( tidigare bara riden i ridhuset) och det tillsammans med vårsolen fick fart på mannen. Det behövdes ingen påfösare utan han galopperade så snällt varv på varv utan minsta krångel.
Min duktiga kille.

Blev så glad igår också...
Har mest ridit Semilla de sista dagarna och inte riktigt hunnit med Mantua, utan hon har vilat några dagar. Men igår tog jag in henne och när hon stod där på stallgången och såg mig komma med sadeln spetsade hon öronen och gnäggade lite lågt.
Man riktigt såg på henne hur hon såg fram emot ett ridpass, och jag tror hon försökte vara till lags till 110% när vi red.
ALLT bara kändes så bra, mjuk, böjlig och följsam och full av energi.
Man bara känner sig så glad efteråt.

Har även fått några intresserade stoägare på Onis så vi får se när hans debut börjar.
Hoppas på att hinna betäcka mina först, för att få ett litet hum på hur han är vid betäckning.
Men med tanke på hur stencool och lugn han är med allt annat, har jag svårt att tro han är det minsta besvärlig då heller.