Det lönade sig att gnälla över vårt väder tror jag, för idag hade vi några grader över nollan för första gången på lääänge, strålande sol och vad gjorde vi då? Jo, vi satt inomhus i en idrottshall.

Stalldörrarna har stått öppna hela dagen för nu är det kallare i stallet än ute, tjock rimfrost på stenväggarna som vetter utåt.
Man fick riktig vårkänsla idag, helt underbart.

Men tillbaka till Kimpas första riktiga handbollsmatch...
De var helskärpta hela laget och självklart hade vi ju ett par blänkare med som i sin ur har större syskon de lärt sig av som stod för större delen av målen.
Kim fick några riktigt fina målchanser och ett mål satte han mitt i krysset ( som han själv uttryckte sig).
Stolt som en tupp var han.
De vann första matchen lätt med 12-4, den andra var mer jämn men de vann även den.
Vet inte poängen där då de egentligen inte registrerade poängen då det inte finns några förlorare på denna nivå, men tävlingsmänniska som man är så...VANN vi!
Jag och mamma satt där på bänken och hade tillrop lite här och var; spring upp då!, upp med händerna, passa!

Man får passa sig liiite, för minsta negativa tonen så åker man ut från publiken. Men man dras ju med så mycket att man nästan vill ut på plan och hjälpa till.

Undrar hur det blir den dagen man ska ut på hästtävlingar med Robin?!