Vaccinationen av fölingarna förra veckan gick hur galant som helst. Ingen av dem reagerade ens!
Duktiga små hästar .

Dagen efter hade jag både dräktighetskontroll av Semilla och fölinskrivning inbokade och det blev lite kaka på kaka...
Visste bara vilken dag inskrivningen skulle ske men fick ingen tid.
Tänkte då att om jag är hos vetten redan kl 9 när de öppnar så skulle jag säkert hinna ultraljuda innan Tove skulle komma och skriva in fölen.
Tji fick jag.
Två dagar innan får jag veta att Tove skulle komma just kl 9...
Så dräktighetskontrollen är nu flyttad till nästa vecka istället.

Inskrivningen gick snabbt och smärtfritt. På en halvtimme var båda klara med lite prat däremellan!
Blodprovstagningen gick galant men sedan fick jag nypa lite i mulen då de tröttnat lite på att någon stack dem.
Det var inte mer än att de backade några steg så jag kan inte påstå att de var besvärliga.
Även Tove tyckte att de var otroligt välhanterade och snälla och önskade att alla föl var lika lätta.
Nu får de vänta ända till championatet är över innan det blir dax för mera stick...

Angående rubriken.
Det blir nog en häst mindre anmäld till championatet i år.
Onis har och är fortfarande iväg på träning men kommer förmodligen inte hinna bli klar till dess.
Som jag tidigare berättat har jag varit otroligt sen med ridningen på honom och förmodligen överdrivet försiktig.
Då han vid transportolyckan bröt toppen på en kota fram vid manken så valde jag helt enkelt att ta det säkra före det osäkra.
Fick igår ett mail från Sara som tränar honom där hon bl a skrev:
" Nu är det ju ngn vecka kvar och jag hoppas såklart att det lossnar men i vilket fall så känns ett ridprov lite svårt just nu. Iaf om man vill visa upp hur fin han är, för det är han! Men han skulle behöva ngr mån till att utvecklas för att göra sig själv rättvisa."

Och jag känner väl lite själv också att åker man på championatet med honom så är det ju för att visa upp det allra bästa från hans sida. Så förmodligen blir det så att vi rider på och tränar resten av året och nästa och satsar fullt ut på nästa championat för hans del.

Idag var jag iväg till Tärnsjö och skodde några ponnyer på Gullsmyra stuteri. Hade lite problem med en fångponny då hon hade så ont, men det löste Susanne snabbt och smidigt med sin vett över telefon och kunde snabbt åka till apoteket och hämta ut smärtstillande. Smidigt   !
Mycket trevligt prat och fika som vanligt också  .

Hann bara komma hem och kasta till hästarna en sen lunch, mocka och sen kom barnen hem med skolbussen.
Ytterligare en kund ringer och meddelar att hennes Nordis håller på att tappa skon då han klivit på den, så det var bara att sätta sig i bilen och dra dit.
Nu är det ju bara 6km dit så det var snabbt avklarat.
Även Robin följde med och det slutade med att hon satt i sadeln på Sälg ( som hästen heter) när jag skott klart.
Världens snällaste väluppfostrade häst!
     

På vägen hem med solen i ögonen sitter jag och tänker på hur lätt det är att köra på vilt nu när solen står lågt på em, och hinner precis stampa på bromsen då jag ser snett framför bilen fyra rådjur på åkern.
Nu har jag ju både knuffat omkull ett rådjur tidigare då jag inte hann stanna helt, men även demolerat en tidigare bil då jag både körde på rådjuret OCH körde över den!
Så nu får det räcka!!
De skuttade glatt vidare och stannade hos grannen för att leta lite nedfallna äpplen.
Men nog smälter de in i miljön nu...