Ja, vad säger man.
Idag lyckades han överaska grannen när hon skulle rida.

I förrgår gick hela ridturen galant, men idag var han som han "brukar vara" när jag rider. Dvs så fort man landat i sadeln far han iväg i jämnfotahopp, vilket hon inte var beredd på och for i backen.
Blev en stunds longering igen innan det blev ett andra försök.
Den här gången skrittade han avslappnat och fint i ett helt varv innan det blev två varv i race och bocksprång.
Men tack vare att grannen tränat på en mekanisk tjur en hel del och nu var beredd, så höll hon sig kvar och fick kontrollen på honom efter ett tag.

Det är just det "problemet" jag behöver hjälp med. Att få ur honom att han kan kasta av en så fort man sätter sig på honom.
Nu har förhoppningsvis mött sin överman!
Resten av ridturen gick avslappnat och fint, det är bara början som är lite spännande....
För att se något positivt med att hon for i backen är att innan hade F så ont i svanskotan att hon knappt kunde sitta ( vilket hon inte berättade förän efteråt ) och efter avramlingen var hon bra igen! Så kotan hoppade nog rätt av det.

Allt beror på att han inte litar riktigt på en när man sitter på honom, men med tid kommer han bli kanon, det vet jag.

Kommer ihåg när jag köpte honom som 1½-åring och han hade inte blivit hanterad alls av en människa! Det kunde ta flera timmar med att fånga honom i hagen trots att grimman satt på.
Första gången han skulle verkas tog det 45 minuter på framhovarna, och bak vågade man inte ens sig på för han slog så.

Nu är han dumsnäll när man hanterar honom från marken. Jag är aldrig orolig när lilla Robin står och borstar och klappar honom.
Så bara vi kommer över "tröskeln" med att sköta sig när man sitter upp, så kommer han bli rena drömhästen.