Vaknade av att det stormade ute. Som tur va snöade det inte, men det hade drivit igen på vägarna så pass att det var omöjligt att ta sig fram på grusvägarna. Fick lov att vända när jag åkte för att hämta hovslagarväskan som va hos mamma, då jag inte ville riskerade att fastna igen ( vilket jag hade gjort om jag försökt för snön var upp till halva snöpinnarna på vägen!).

Begav mig mot Stlhm för att möta upp min hovis.
Jag har av någon anledning svårt för att ligga bakom en hel kö med bilar, blir stressad och de där små hornen växer sakta men säkert ut. Och då det faktiskt var hjulspår på motorvägen blev det en del omåkningar då jag inte orkar ligga i 80-90km/h. Man vill ju komma fram någon gång!

Men jag gjorde en tabbe som hade kunnat gå illa.
Lagom vid Grillby hade jag legat ett litet tag bakom en bilrad på tre bilar för att kolla läget på vägen om det passade med en omkörning, vilket det gjorde..Såg det ut som.
Borde ju haft i bakhuvudet att det är just i Grillby alla olyckor och avåkningar sker...
Påbörjar omkörningen och plötsligt försvinner mina fina hjulspår på vägen och bilen nästan stannar till på motorvägen när jag åker rakt in i en snövall som drivit ut på vägen från åkrarna. I nästan 400 meter hade jag fullt sjå att försöka hålla mig kvar på vägen med en bil som stod på tvären uppepå snön i 100 blås.
Spännande! Kan ju säga att man hade puls.

Men jag får något konstigt tänk att jag vill därifrån och förbi fort och lyckas gasa tillräkligt för att komma förbi bilen och snabbt lägga mig i den "säkra" högra körbanan.

Började med en tappsko i Grödinge, där en nordis trampat av sig en framsko, sen tillbaka till Vallentuna och sist till Sollentuna för skoning.

Kom hem kl 19, lagom för att börja göra kväller för barnen.
Somnade i Robins säng och vaknar en halvtimme senare med en helt bortdomnad arm.
Då ringer mamma och säger att Onis ( "Harry") står i boxen och beter sig konstigt.
Han stod längs kortsidan i boxen och det såg ut som att han nästan försökte rapa/kräkas. Då en häst nu inte kan kräkas är ju det uteslutet, men tankarna gick direkt till Flora, då hon hade foderstrupsförstoppning.

Den sista hösilagebalen vi öppnade har varit väldigt våt och Harry som är väldigt glupsk har bokstavligen stuvat in mat väldigt fort.
Men det kom ingen saliv/slem ur munnen eller nosen på honom eller lät konstigt, utan han fick stå under uppsikt ett tag i boxen och efter ett tag slutade han iaf.
Och en kvart senare hade han börjat pilla med maten igen.
Usch va stressad man blir när de håller på och " krånglar".
Skönt det slutade bra iaf.

Nu ska jag forsätta sova...I MIN säng.

 

Sara K

7 januari 2011 11:58

Jag har haft foderstrupsförstoppning några ggr. Också den här mildare varianten. Jag har då masserat strupen relatift hårt så de ska släppa och fick även tips från veterinären att de ska trava med huvudet högt. Bra tips ifall de händer igen :)
Mvh
Sara

http://www.yeguadasarakarlsson.bloggplatsen.se

Linda Söderberg

7 januari 2011 19:39

Tack för tipsen:-) Måste säga att vi varit väldigt befriade från sånt, så man har ingen riktig erfarenhet av det.

Shettisen som satte en liten bit morot på tvären fick loss den själv efter att ha kastat omkull sig ett par ggr, strax innan vi skulle fara till vetten med henne.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Efter tre månader i träning hos de Wilde Dressage åkte jag igår och hämtade hem min svarta fina hingst Onis. Tänk va mycket som kan hända under en så kort tid som det egentligen handlar om.Han har fått igång drivet mycket bättre och frambenen har han...

Vilken dag säger jag bara. Kl 8 anlände vår granne med sin trailer och vi lastade in allt som skulle med och en halvtimme senare var vi på väg mot Strömsholm, som vi anlände till strax innan första start kl 10.Alla fyra hästarna stod som ljus hela ...

Fick en smärre chock imorse när jag tittade ut från sovrumsfönstret ut över altantaket och ser att det är alldeles vitt!Och då var det inte rimfrost utan snö  som låg som ett tunt täcke över tak och gräsmattan. Fint, shamponering av hästar stod på ...

Dagen började med att vi, jag och mamma åkte till Sarah som har Onis i träning.De hade varit ute på en snabbare ridtur på en åker och ena framskon hade flugit av Onis, så jag började med att sko om honom fram då det ändå var dax och passade sedan på ...

Det känns lika skönt varje år när grannen fyllt upp hela logen med hösilagebalar. Flera år sedan hade vi ingen fast leverantör utan det var varje år ett stressmoment att hitta hö eller hösilage av bra kvalite.Nu har vi fått en leverantör som har supe...