Ännu en dag med strålande sol  och man riktigt känner hur kroppen suger i sig värmen och vitaminerna.
Även en del ston har börjat känna av våren, (fast den är långt bort än)  men så fort det kommer några soliga dagar är inte Mantua sen med sin brunst.

Mamma och jag tänkte ta en promenad med Beda och Semilla för att kombinera lite träning med dem.
Beda var tänkt att hon skulle få träns med bett på sig, men då ena framtanden var borta och den andra hängde på trekvart ( samt att det började rinna blod när jag var där och vickade på den), så valde vi att vänta med bett så hon inte på något vis förknippar bett med obehag.
Satte på henne en sadel istället!

Semilla fick också sadel på ryggen, men det har ju haft tidigare utan att bry sig det minsta, så henne satte jag på ett träns med bett.
Hon öppnade så fint och tog bettet.

Sen var det dax för den där mysiga promenaden. Trodde vi.

Överallt på vägarna var det ren is under snön och de enstaka sandkorn de sandat med lös med sin frånvaro.
Semilla och Beda tyckte det var jätte roligt och gick på med raska steg, medan man sjäv mest höll emot och försökte få dem att sakta farten för att inte halka omkull.
Det slutade med att vi vände och gick en sväng på åkern bakom stallet.
Men även där var det jobbigt med en stenhård skare som de trampade igenom.
Men vi var ute i en halvtimme iaf och tjejerna skötte sig exemplariskt!

Efter det pratade mamma med Strömsholm ang Tintos tillstånd.
De hade vakat över henne hela natten, och hon gick fortfarande på smärtstillande och dropp, samt hade tagit ett nytt blodprov som de inte hunnit fått svar på än.
Men hon hade ätit lite inatt och på fm hade hon ätit upp en hel skål med mat.
Dessvärre är hon fortfarande förstoppad.
De hade även röntgat tassen och konstaterat att den inte var bruten, vilket vi redan var 99% säkra på att den inte var, så där rök väl några till tusenlappar...
Hur som helst trodde inte den här vetten att missemoj kommer repa sig ordentligt efter detta. Hon hade haft alldeles för höga njurvärden, men att katter trots det kan leva bra liv i flera år med rätt mat ( specialmat), så vi får väl hoppas på det.
Hon har ju ätit nu, så det är ju ett steg i rätt rikting...

Tog ut Fabbe och Harry i en annan hage lite senare för att de skulle få springa av sig lite.
Den hage de går i nu är för kuperad och just nu lite för hal för tokrace, så Harry blev eld och lågor när han fick plan mark med fäste att springa på.
Dessvärre blev han lite för het på gröten och lilla Fabbe i stort sett fastnade i snön när han sjönk igenom skaren med sina små korta ben.
Fick sjasa iväg Harry så Fabbe fick chans att ta sig upp igen och nästa gång Harry kom i full fart mot Fabbe, sprang han i full fart och gömde sig bakom mig 

Så det slutade med att Fabbe stod vid mig medan jag tog massa kort på Harry där han sprang och busade för sig själv.
Så här kommer en bildbomb på Onis Corrales ( Harry).
               

Sen var det snörullning som gällde.
     
Avslutar med en liten huvudbild från gårdagen.
   
Längtar så till det blir skapligt underlag ute så man kan börja jobba hästarna på allvar nu.