Semilla har ju inte blivit sutten på något på en vecka nu då min hjälp ( mamma) var iväg på sem och sen har det varit jobb och inga barnlediga dagar, men igår fick jag egentid med hästarna.

Eller jag måste ju berätta om mina barn tidigare under dagen först...
När jag skulle byta hage på stona strax efter lunch så har min lilla Robin fått för sig att hon ska rida stor häst nu!
Och eftersom Mantua inte har någon man att håll i sig i så slog jag ett grimskaft om halsen på henne, på med säkerhetsväst och hjälm på Robin och så hivade jag upp henne på Mantuas rygg.
Hon såg inte stor ut där uppe kan jag säga!
Men jag har väl aldrig sett en lyckligare tjej när jag gick där med Semilla i ena handen och Mantua i andra på väg till hagen en bit längre bort.

Sen skulle jag hämta shettistjejerna och Kim red helt själv på Assmilla med ett par tyglar fästa i grimman, medan Robin fick sitta in Felizia!
Hon har bara haft Robin på ryggen en kort stund i hagen tidigare medan jag höll i henne, men nu skrittade hon så lugnt och fint brevid Bedelia på vägen till hagen med en liten ryttare på ryggen!

På kvällen fick jag som sagt lite egentid med hästarna och mamma och jag tog Fabian och Harry på en 2,5km lång promenad. Mamma tömkörde och jag gick och tränade lite på uppmärksamheten och vart han ska befinna sig när vi går.
Hela vändan gick jättebra, bortsett från ett par helomvändningar från Fabbe när det var något tittigt längs vägen, typ får med ett par lamm.
Harry å andra sidan bara lunkade förbi som om han sett sånt sen han föddes!
Han blev skrämd av något när vi gick mellan ett par gårdar, vet inte vad det var, men han gjorde en liten burnout för att direkt komma på att han inte fick passera mig. Duktig häst!
Även korna som går längs med vägen passerade vi utan konstigheter.

Sen var det Semillas tur.
Longerade några varv och hängde över sadeln medan vi skrittade en halv sida i paddocken. Satte sedan upp och sen skrittade hon i frisk skritt i bägge varven och styrdes av mina tygeltag, med mamma en bit ifrån med en slak longerlina.

Inte en tendens till att känna sig osäker eller spänna sig för något.

Bedelia tränades sedan inför premieringen i både uppställning och trav. Hon är så otroligt lättlärd. Vi körde en ökad trav över stallplanen ( det dammade så i paddocken) och så fort jag tog lite i grimmskaftet och sa pro så stannade hon, vände och så full fart igen åt andra hållet. Ingen seg igångsättning där inte!
Och lika fort kommer hon ner i en avspänd med frisk skritt och ställer sedan upp sig.
Vilken pärla hon är.

Konstaterade bara efter kvällens träningar att det finns nog inget bättre än lättlärda och vänliga PRE hästar och shettisar.

Tränade ställa upp Harry lite, men vi fick aldrig till bakbenet. Blev en dålig bild då klockan visst skenade iväg och solen var på väg ner..

Den här kompisen har mamma räddat flera gånger men nu hade han gömt sig under en sko i hallen och dött. Kolla in storleken mot tummen! Och då är nog ändå det här en av de minsta bålgetingarna vi sett.