Var iväg och skodde idag och när jag kom hem hade äntligen dräktighetstestet kommit.
Snodde ett par bloddroppar från Mantuas mule och laborerade med alla provrör medan jag passade på att mocka för att få tiden att gå.
Jag har varit nästan hundra på att hon var dräktig, och mamma med, då hon ändrat beteende, så döm till min förvåning och besvikelse då det visade negativt.

Nu är ju inte testet 100 %-igt säkert, men man får väl utgå från att det stämmer.
Ska jag försöka se något positivt i det hela så är det att jag börjar betäcka tidigare nästa år ( i maj) och att då både Mantua och Semilla betäcks och får föl som kan leka med varandra.

I år blev det ju så sent och jag betäckte ju bara en gång. Ville inte betäcka igen då det skulle bli så sent på sommaren.

Men lite ledsen är man ju...