Lördag morgon började bra med en mamma som vaknat med nackspärr, jag som blivit förkyld och därmed en känsligare allergi och Fredric med en huvudvärk.
Det var rena rama sjukstugan som under hela lördagen körde hem vinterförrådets hö-ranson.

I år klarade vi oss rätt bra då Fredric köpt traktor, dvs man är inte lika beroende av andra utan kan klara sig själva.
Vi fick låna två vagnar som vi lastade på så gott vi kunde. Inte för att det blir lika fint staplat som när bönderna gör det, men 2 ton per vagn fick vi på iaf.

Sen hem för att lasta av alla balar igen.
  Nu är det så att vi inte har någon hötransportör, eller vad det heter, utan vi måste stå i skrindan och kasta upp höbalarna. Första och andra varvet går väl an, men sen blir det tungt, och tyngre och tyngre.
Fredric som är stark som en oxe kastade upp de första två tonen själv medan vi staplade och på andra lasset fick han hjälp av Peo.
Det blev en liten fin hög på skullen...

  Men den sista balvagnen körde vi bara in på logen för då började vi bli riktigt möra.
  
6 ton totalt hämtade vi och då ska man ju tänka på att man lastat på det oxå, så 10 ton hö har vi lyft under lördagen och då har vi hälften kvar att hämta.

Men det tar vi lite senare när vi har förstärkning av syrran och hennes karl.

Vaknade kl 4 i morse av att det blev alldeles ljust i sovrummet, trots persiennerna.
Tog en liten stund innan jag fattade att det var blixtar då det kom flera stycken innan åskan började mullra. Sprang upp och drog ur alla kontakter till diverse apparater och la mig sedan igen och räknade. Det gick mellan 2 och 10 sekunder mellan blixtarna men åskan lät dovt långt bort. Skönt.
Men sen rätt var det var smälde det till så rutorna skakade!
Tankarna gick direkt till alla hästarna i stallet, men det tog inte lång stund innan åskan drog förbi och blev ersatt med regn istället.

Harry var den enda som hade rent och fint i sin box på morgonen. De andra hade nog vandrat runt och varit oroliga under ovädret för det var kringspridd skit i hela boxarna.
Satte mig och läste igenom lite olika bloggar på fm och fick väl läsa något som är så hemskt att man knappt tror det är sant.
Under lördagen hade förmodligen samma oväder befunnit sig i skåne och blixten hade slagit ner i en häst. Och inte vilken häst som helst.
Saras jätte fina hingst Trazzel på stuteri Pepino var det som blivit drabbad.

Trots sina 4 år var han redan en stjärna, en stjärna som nu slocknat.
Hur klara man sånt ? Nu har hon förlorat 3 hästar på tre år.
Jag kan inte släppa tanken på Trazzels tragiska bortgång.
Jag sänder mina starkaste styrkekramar till dig Sara.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Efter tre månader i träning hos de Wilde Dressage åkte jag igår och hämtade hem min svarta fina hingst Onis. Tänk va mycket som kan hända under en så kort tid som det egentligen handlar om.Han har fått igång drivet mycket bättre och frambenen har han...

Vilken dag säger jag bara. Kl 8 anlände vår granne med sin trailer och vi lastade in allt som skulle med och en halvtimme senare var vi på väg mot Strömsholm, som vi anlände till strax innan första start kl 10.Alla fyra hästarna stod som ljus hela ...

Fick en smärre chock imorse när jag tittade ut från sovrumsfönstret ut över altantaket och ser att det är alldeles vitt!Och då var det inte rimfrost utan snö  som låg som ett tunt täcke över tak och gräsmattan. Fint, shamponering av hästar stod på ...

Dagen började med att vi, jag och mamma åkte till Sarah som har Onis i träning.De hade varit ute på en snabbare ridtur på en åker och ena framskon hade flugit av Onis, så jag började med att sko om honom fram då det ändå var dax och passade sedan på ...

Det känns lika skönt varje år när grannen fyllt upp hela logen med hösilagebalar. Flera år sedan hade vi ingen fast leverantör utan det var varje år ett stressmoment att hitta hö eller hösilage av bra kvalite.Nu har vi fått en leverantör som har supe...